Sommaren 2022 anlade jag en Nöt- och fröterass, som jag kallar det. Då området endast är 60m2 kan man inte tala om en lund precis. Det var från början en liten gräsmatta något upphöjt från grusplanen, alldeles vid infarten till vår gårdsplan. Solen lyser in här hela dagen under sommaren och norr om platsen finns fullvuxna träd som skyddar mot nordan och uthusraden igen ger vindskydd mot sydvästliga vindar. Området är i en slänt och vatten kommer ner norrifrån från grannens tomt men precis ovan området finns ett grunt dike som leder bort vatten österut. Så marken torde vara genomsläpplig men ändå inte helt torr. I mitt tycke ett bra läge att testa några av de härdigare nötträden, här i odlingszon 3 (zon 5 i Sverige).
Från Vakkataimi plantskola hämtade jag hem kanadensiska Dave och Betty hjärtnötsträd (Juglans ailanthifolia var. cordiformis) samt ett Loiko valnötsträd (Juglans regia) àla Belarus! Den koreanska tallen, pinus koraiensis Silveray, som var ett 'måste ha', fick jag tag i och hemsänt från en plantskola i Estland. Denna variant borde börja producera kottar tidigare, för jag är inte den tålmodiga odlaren som orkar vänta på kottar uppemot 20 år från en vanlig koreatall!
Såhär såg platsen ut på vårvintern 12 april, innan projektet kom igång. Ett litet lass spån från vedklyvningen hade redan blivit hitforslat.
På vår tomt är det inget nöje att gräva gropar, här finns så mycket sten att man egentligen kunde tala om att 'lirka upp stenar så det blir ett hål'. Hålen gjorde jag så, att jag med kantspade och fri hand gjorde rundel om 75cm i diameter. Grässvålen grävde jag upp i passliga remsor så att jag kunde 'kantta' hålet med de upp och nersvängda remsorna och skapa upphöjning. Grävde därefter neråt ett spadtag djupt (40cm). Total planteringsdjup blev således 50cm. Slängde i ca 10 spadar hästskit och beroende på hur mycket stenmassa som förvann ur hålet, 1-2 påsar köpejord. Den befintliga jorden på platsen är sandblandad så det känns att det behöver byggas på med organiskt material här framöver! Varje hål kantades med paffremsa för att förhoppningsvis ge lite stopp mot rotogräs. Likaså sattes paff ovanpå, innan spån och barktäckningen, dock ej helt inpå plantan!
Projektet framskred segt men före utgången av juni var allt planterat. Det blev en rätt tät plantering. 4,70m mellan främre radens plantor och 5m mellan de bakre. Endast 3,10m från mittersta hjärtnöten till de bakre, men jag väntar mej inte att nötträden i min breddgrad kommer att bli så stora som de menar att de i Finland kan bli, med en höjd på 12m och diameter på 10m. Koreatallarna kommer åtminstone att långsamt växa och få en sluthöjd på ca 6m med en diameter på 3m.
All gräsmatta blev småningom inpaketerat med paff, spån och bark. Genom att ha det gräsfritt är det då också förhoppningsvis sorkfritt! För några sorknätkorgar planterade jag inte nötträdena i. Har hört att valnötsträdens juglon inte skall vara så smakligt för gnagare, så jag hoppas rötterna får vara ifred.
Då barktäcket var på plats förgylldes bakre delen med en stor sten. Stenen har legat här på vår tomt i över tio år och bara väntat på att finna sin rätta plats! Hoppas nu bara att marken kommer igen efter kompaktionen från traktorhjulen. Stenen skall fungera som värmebatteri som laddas upp av solstrålarna. En sådan värmare kan behövas såväl vår, sommar och höst i vårt kalla klimat. Den mörka barken fungerar ju också som värmealstrare, dock lagrar och avger den ju ej värme. Gissar att framledes kommer vårsnön att smälta än snabbare på denna platå och likaså kommer tjälen att tidigt släppa sitt grepp.
Sent på hösten planterades två bärbuskar med ljusa bär, för att ej senare behöva täcka in med nät mot hungriga fåglar. Det blev en vitvinbär stickling Vit holländsk 2,5m väster om Dave samt en, på höstrean inköpt krusbär, Hinnonmäki gul på likadant avstånd öster om Dave. Därtill strösslade jag ut frön av kinesisk gräslök direkt på barken på tre ställen då jag hade en hink med fröställningar jag plockat från innerträdgården. Bakom bärbuskarna strösslade jag ut ramslök frön, som jag hade tagit tillvara i våras. Det lönar sej ju att prova när man har tillgång till egna gratis frö. Om fröna gror och det blir större bestånd av båda dessa vitlökssmakande löksorterna så kanske vitsvanshjortarna helt och hållet ratar att springa just här. Testar dessa, då allium släktet skall lära kunna klara av att leva med juglon som avsöndras från valnötsträd. Här kan du läsa om vilka andra växter som anses vara juglonresistentta.
Inför första vintern skyddades träden med nät. Nötträden fick även gnagskydd och senare när det frusit på virades stammarna in med frostduk (fleece) för att jämna ut vinterns temperaturvariationer och för att allmänt skydda mot piskande vindar och isregn. På våren ger de därtill skydd mot den gassande vårsolen. Allt detta för att toppskotten skall klara sej och för att stammens bark inte skall spricka!
Det var meningen att jag i framkanten skulle plantera jordgubb men p.g.a myrorna som huserar där lät jag bli. Myror kan nämligen torra somrar äta hål i jordgubbar. En annan tanke var låga rosbuskar men eftersom vitsvanshjortarna ofta vandrar förbi just här så riskerar jag inte att plantera sådant dyrbart smörgåsbord åt dem. Området skall hållas i den ätbara kategorin samtidigt som det skall vara vackert för ögat, för det är ju trots allt här man kör in på gården samt att detta är vad vi ser från vårt köksfönster. Just nu lutar det mot en kant av Vit blodnäva, som hjortdjur inte lär tycka om, och sen bryta upp det vita med knallröd snokört. Både nävan och snokörten blommar flera månader och röd-vita temat passar in med våra röda byggnader med vita knutar. Båda växterna lär också trivas i soliga lägen i väldränerad jord. Ifall det inte blir att använda sej av blommorna så är de ändå nektarrika och bra för pollinatörer!
Våren 2023 drev jag upp snokörtsplantor från frö och köpte in några blodnäva plantor. Trots att framkanten varit täckt med svart plast för att kväva ogräset så kikade åkerfräken och åkerpilört ut vid kanten av plasten ut mot gården. Jag täckte därför in kanten lite bättre och lät plasten vara så hela sommaren innan jag först på hösten planterade ut mina blommor, på ett ställe mitt i, där jag först rensade igenom rotogräset på djupet med en grep!
Åkerpilörten kom för övrigt igenom barklagret på hela området under sommaren och den trimmades bort två gånger. Åkerfräken och maskros finns också men i mindre mängd. Frågan är om jag skall låta åkerpilörten bli ett marklager, för den kommer nog ej att kunna utrotas! Blir därför också svårt att hålla en blomsterkant längst fram för den kommer nog att bli fastväxt av pilörten. Mina utströsslade frön av kinesisk gräslök och ramslök tog sej aldrig. Verkar inte gå att så direkt i bark!
Nöt- och frö träden överlevde första vintern. Trodde till en början att de hade utvintrat eftersom löv sprack ut så sent som någon vecka innan midsommar. Valnötsträdet verkar härdigare än hjärtnötsträden, för både Dave och Betty hade frusit och slagit ny tillväxt från stammen. Betty t.o.m väldigt lågt nerifrån, vilket kan ses på bilden till höger!
3 oktober 2023.