Platsen framför växthuset är söderläge med enbart några timmars skugga från boningshuset vid högsäsong. I en övning under kursen, där jag gjorde en funktionsanalys på elementet växthus, kom jag också fram till vilka fina synergieffekter jag skulle ha, av att elementet köksland skulle vara nära elementet växthus. I växthuset driver jag upp plantor som skall ut i kökslandet och växthusets växtrester kan användas som täckodling i odlingen utanför. Kökslandet producerar i sin tur vallört som jag gör gödselvatten av till växthusväxterna. Ute i landet växer också pollinerarvänliga blommor så att pollinerarna även kommer in i växthuset och pollinerar växterna där. Kanske även insekter som bekämpar löss dyl. trivs vid kökslandet och tar sej en sväng och gör nytta inne i växthuset. Sen kan jag ha någon ärt- eller bönväxt i kökslandet som reser sig högt och skuggar växthuset under heta juli månad! Precis intill finns därtill ett tredje element, en vattencistern som samlar vatten från uthusbyggnadens tak, och försörjer de båda andra elementen med vatten.

Våren 2022 täktes detta gräsmattsområde in med plansiloplast, med undantag framför växthuset där en grävmaskin skalade bort grässvålen på 110cm bredd, varpå jag anlade en gång med markduk + bark. Barklagret blev så tjockt att här kommer nog aldrig rotogräs igenom! Svålen svängde jag i sin tur upp och ner på den befintliga gräsmattan i områdets östra del, dit jag sedan på försommaren planterade sticklingar av blåbärstry som jag gjort sommaren 2021. Tre stycken Sinikka och en Onni. På samma gång förberedde jag även ett hål för ett familjeplommonträd som planterades först våren 2023. Plommonträdets grundstam är av sorten Tuna och den är ympad med sorterna Edit, Greenman och Gamla Wasa Krikon.

De fem groparna jag grävde, anlades likadant som i min Nöt- och fröterass. Såklart hade jag även här stenproblem. I det ena hålet kom en så stor sten emot att jag fick inkalla maken med järnstör för att få upp den. Inte första gången det har hänt sej på denna tomt, varken gällande stenbumling eller inkallande av manskraft! Detta busk/trä område täcktes med paff + bark och som jag hade räknat med, växte ett rotogräs igenom. Rotogräset är någon slags fibbla med likadana rötter som maskrosens, bara att dessa är förgrenade. Under hela första sommaren försökte jag arma ut den med att peta upp så stora delar av rotsystemet som jag kunde med ett rensjärn. Detta bekämpningsjobb sker säkerligen ännu under flera år.

Den där grävmaskinen, som var hos oss för att egentligen gräva ner en kabel till solpanelerna på uthusbyggnaden, hade jag också att gräva ett slags svalldike väster om kökslandet. Vatten som rinner av från vår gård har tidigare färdats fritt fram nerför slänten där jag nu anlagt detta nya köksland. Svalldiket är på grusgård sidan jäms med kanten av det nya kökslandet och tanken är att den skall samla upp avrinningsvattnet och få det att fördelas jämt nerför sluttningen. Kökslandet med dess växter skall sakta ner vattnet och allra helst suga upp det. Som det varit innan har vattnet färdats över gräsmattan vidare ner till kökslandet vid åkern och där bidragit till att skapa vattensjuka i marken på hösten. Detta grunda svalldike ser man inte då det är helt fyllt med grus. Det var snyggast att göra det så eftersom det är en del av grusplanen!

Innan paffen rensade jag bort kvarlevorna av rotogräset fibbla och någon enstaka kvickrot i utkanten av området! Utnyttjade förståss tillfället och grävde ett hål för att analysera jordmånen. Det visade sej vara silt, så odlingsbäddarna kommer att vara vatteninlagrande, vilket är en fördel vid torra somrar!

Första årets odling bestod, som sej bör när man bygger bäddar uppåt, av ovanjordiska grödor som bladkål, stjälkselleri, ärt, frilandsgurka, pumpa, zucchini, gul vaxböna och blomsterböna. I blomsterväg blev det mini solros, tagetes, vit gurkört och krasse.